Timbro - nya publikationer

Vid kapitalismens sjukb�dd och andra ess�er - Texter av Torsten G�rdlund i urval av Mats Lundahl och Bo S�dersten

Mon, 15 Feb 2010 23:00:00 GMT

Torsten G�rdlund skrev ess�er under mer �n sex decennier. Han odlade genren framf�r allt som redakt�r f�r den socialdemokratiska id�tidskriften Tiden (1939 – 1944) och som understreckarskribent i Svenska Dagbladet (1949 – 1990). H�r presenteras ett urval av ess�er och artiklar fr�n b�rjan av 1940-talet till slutet av 1990-talet som inte tidigare har utgivits i bokform.

Vid sin d�d efterl�mnade Torsten G�rdlund en lapp med inneh�llsf�rteckningen till en ess�samling, som dock aldrig kom l�ngre �n till skrivbordsl�dan. Under arbetet med biografin Torsten G�rdlund, det goda livets ekonom uppt�ckte Mats Lundahl och Bo S�dersten denna samling, som nu presenteras tillsammans med fler opublicerade texter. Den ironiska titeln var typisk f�r Torsten G�rdlund.

G�rdlund h�ll sig oftast borta fr�n dagsfr�gorna, men skrev g�rna id�historiska och biografiska ess�er, lyfte fram sp�nnande levnads�den och skildrade f�retag och f�retagare, politiker, agitatorer och samh�llsf�rb�ttrare. Hans �mnesval och texter har intellektuell sp�nst och tidl�s charm.

Boken sp�nner �ver ett brett f�lt: kapitalismens f�rtj�nster och tillkortakommanden, brittisk politik och id�tradition, bankm�n och industrialister som A O Wallenberg och Ruben Rausing, f�retag som Nordstjernan och Lamco, akademiker som Knut Wicksell, Herbert Tingsten och Bertil Ohlin, den svenska regleringsekonomin, konjunkturl�get i USA och kommunismens st�llning efter kriget.

Torsten G�rdlund (1911–2003) var professor i nationalekonomi och internationell ekonomi.

Mats Lundahl �r professor i utvecklingsekonomi vid Handelsh�gskolan i Stockholm.
Bo S�dersten �r Affiliate Professor vid Internationella Handelsh�gskolan i J�nk�ping.

Sl�ng den h�r boken - den �r snart en �ggkartong

Tue, 19 Jan 2010 23:00:00 GMT

Det �r dags att k-m�rka sopberget.

Vad h�nder med det vi sl�nger? Milj�r�relsen har v�ckt och drivit fr�gor som har lett till tekniska framsteg inom avfallshantering och �tervinning. Detta har i sin tur minskat m�ngden skr�p som hamnar p� soptippar – trots att vi i dag �r mer aktiva som konsumenter.

En del kr�ver att vi �ndrar v�r livsstil, k�per f�rre on�diga saker och t�nker sm�skaligt – f�r milj�ns skull. I sj�lva verket �r det tv�rtom. Storskaliga fj�rrv�rmeanl�ggningar och effektiva �tervinningssystem har skapat enorma milj�vinster. Fortfarande talas om sopberget, men det finns knappt l�ngre.

Sverige �r ett f�reg�ngsland och borde visa omv�rlden att det g�r att l�sa milj�problemen samtidigt som man tryggar m�nniskors behov och fria val. Milj�r�relsen har mycket att gl�djas �t men st�r samtidigt vid ett v�gsk�l. Dyster pessimism eller engagemang f�r de svenska l�sningarna?

Jonas Frycklund �r f�rfattare och konsumtionsdebatt�r. Han arbetar som ekonom p� Svenskt N�ringsliv.

Sl�ng den h�r boken - den �r snart en �ggkartong on Facebook

Far och flyg! - Hur resor f�r�ndrar v�rlden

Thu, 05 Nov 2009 23:00:00 GMT

Var och varannan dag rapporterar medierna om on�diga aff�rsresor, barnfamiljer med �ngest f�r att de ska fira jul i Thailand, kreativa men livsfarliga f�rslag om ransoneringskort f�r resor och riksdagsledam�ter som vill f�rbjuda inrikesflyg s�der om Sundsvall.

Den tysta majoriteten vet att resor �r bra. Den tysta majoriteten gillar att resa. Trots det f�rs debatten ofta p� f�rbuds- och regleringsivrarnas planhalva. Den nya boken Far och flyg �r ett mobilitetsmanifest som f�rklarar och f�rsvarar r�tten att resa. Den visar ocks� p� den konflikt som mobilitetsfr�gorna skapar i politik och samh�llsdebatt.

Kontrollerande myndigheter, auktorit�ra stater och v�lmenande milj�v�nner f�rs�ker st�ndigt reglera och f�rbjuda allt fr�n cyklar till l�gprisflyg. Synliga och osynliga murar har byggts kring flyktingar, solresen�rer, t�gluffare och aff�rsm�n.

Den h�r boken har ett positivt budskap: att mobilitet och resor inte �r ett n�dv�ndigt ont, utan en viktig del av det �ppna samh�llet. Det finns ett direkt samband mellan fysisk och social mobilitet. Den som mots�tter sig resande motverkar d�rmed ocks� den sociala mobiliteten.

Information f�r press

• "Res utan d�ligt samvete" Far och flyg i Vagabond

Intresse f�r resor minst hos sverigedemokrater och stort bland milj�partister

I Demoskops v�rderingsunders�kning st�lls fr�gor till allm�nheten om intresset f�r resor inom och utom Sverige. Allm�nhetens intresse f�r resor �r stort: 57 procent av alla svarande �r ganska eller mycket intresserade av att "resa i Sverige" och 64 procent �r intresserade av att "resa utomlands". Men bara knappt h�lften, 47 procent, av de sverigedemokratiska sympatis�rerna anser sig vara ganska eller mycket intresserade av att "resa i Sverige", medan 64 procent av de milj�partistiska och 68 procent av de kristdemokratiska sympatis�rerna svarar samma sak.

Att "resa utomlands" uppger sig 50 procent av sverigedemokraterna vara ganska eller mycket intresserade av, ocks� det minst av alla sympatis�rer. Mest intresserade av utlandsresor �r folkpartisterna (74 procent), moderaterna (72 procent) och milj�partisterna (71 procent).

De sverigedemokratiska sympatis�rerna ligger i topp n�r det g�ller intresset f�r att "surfa p� internet" och "spela internetspel", 50 respektive 17 procent av sverigedemokraterna �r ganska eller mycket intresserade av det. Detta kan j�mf�ras med 41 respektive 9 procent intresserade bland alla svarande.

K�lla: Demoskops V�rderingsunders�kning 2008, allm�nheten 15-89 �r. Resultaten baserade p� totalt 2 800 intervjuer.

Se hela unders�kningsresultatet brutet p� partisympatier h�r! (Excel | Pdf)

Pressbilder

Ladda ner »
Fr�n v�nster till h�ger: Fredrik Johansson, Maria Rankka, Anders Ydstedt

Foto: Orlando G Bostr�m

Ladda ner »
Fr�n v�nster till h�ger: Maria Rankka, Fredrik Johansson, Anders Ydstedt

Foto: Orlando G Bostr�m

�verlever den amerikanska dr�mmen? - Tankar om USA f�re, under och efter Barack Obamas presidenttid

Tue, 27 Oct 2009 23:00:00 GMT

Den amerikanska individualismen har djupa r�tter. Frihet och demokrati prisas och f�rsvaras, och st�det f�r den entrepren�rsdrivna kapitalismen f�rblir starkt. Den optimistiska framtidstron h�ller den amerikanska dr�mmen vid liv. �ven i tider av ekonomiska bekymmer �r tilltron till den amerikanska samh�llsordningen uth�llig.

Samtidigt som denna fasta grund finns �r "f�r�ndring" ett klassiskt tema i amerikansk politik. Barack Obama n�dde hela v�gen till Vita huset genom att utlova "change". Men den politiska utvecklingen i USA kan liknas vid en pendelr�relse. Innovationskraften driver p� f�r f�r�ndring ett tag, men sedan sl�r pendeln tillbaka.

Ett USA som r�rde sig i en riktning mot isolationism och protektionism skulle p�verka hela v�rlden mycket negativt. Finns en s�dan risk nu?

Janerik Larsson ger sin bild av den amerikanska dr�mmen och dess roll i amerikansk politik. Han har i snart 40 �r f�ljt utvecklingen i USA, b�de p� plats och p� avst�nd. Han �r i dag vice VD i Svenskt N�ringsliv och har sedan 1960-talet gett ut en rad b�cker i olika samh�llspolitiska �mnen.

Bokpaket: Ekonomi och samh�lle (9175666075, 9175666846, 9175666839, 9175666945) -

Sun, 11 Oct 2009 23:00:00 GMT

Fem svenska ekonomer av Mats Lundahl
Frit�nkaren av Nils-Eric Sandberg
Samh�llets st�ttepelare av Anders Johnson
Torsten G�rdlund av Mats Lundahl och Bo S�dersten

Allt �r m�jligt - En v�lf�rdsdagbok

Tue, 15 Sep 2009 23:00:00 GMT

Fr�n januari till juni 2009 placerade sig �sa Moberg mitt i nyhetsfl�det f�r att f�rs�ka f�nga tillst�ndet i den svenska v�lf�rden. Utifr�n dagsh�ndelser diskuterar hon sjukv�rd, f�rs�kringskassa, ungdomsarbetsl�shet, v�rdval, �ldreboende och mycket mer. I dagboken presenteras en rad intressanta nyt�nkare och entrepren�rer p� v�lf�rdsomr�det. H�r st�lls den ber�ttigade fr�gan: Hur kommer det sig att de goda id�erna inte sprids?

Det som �r bra g�r att hitta, men det sprids inte. Oftare l�ggs det i st�llet i malp�se, eftersom ingen r�knar samh�llsekonomiskt p� vinst och f�rlust i hanterandet av trasiga m�nniskor.

M�nga tror att politiker v�ljer de l�sningar som �r billigast, men s� �r det inte. I st�llet styr politiska emotioner, en sorts k�nslostormar med egen logik. De f�r styra beslutsfattandet ocks� n�r det skulle kosta mindre att till�mpa metoder som har st�d i forskning och fakta.

"V�lf�rd �r det som alla medborgare beh�ver i de perioder av livet n�r de inte kan arbeta, och det som alla arbetande beh�ver f�r att orka arbeta, och det som alla beh�ver om ett samh�lle ska kunna h�llas ihop i d�liga tider."

Denna v�lf�rdsdagbok �r fylld av goda exempel, en k�lla till inspiration f�r s�v�l engagerade medborgare som alla som p� n�gon niv� har ansvar f�r att v�lf�rden fungerar.

�sa Moberg �r f�rfattare, �vers�ttare och samh�llsdebatt�r, p� senare �r med s�rskild inriktning p� sjukv�rd och v�lf�rd.

Hon blev den svenska dagspressens f�rsta unga kolumnist n�r hon som tjugo�ring fick anst�llning p� Aftonbladet upprorsv�ren 1968.

1980 blev hon frilansjournalist och �terkom i den egenskapen till Aftonbladet som tv-recensent 1986–1996. Har medverkat i SR, SVT och ett stort antal tidningar och tidskrifter, ofta med inl�gg om milj�fr�gor, kvinnofr�gor och psykiatri. Hennes senaste bok heter Hon var ingen Florence Nightingale – m�nniskan bakom myten och Nightingales syn p� v�lf�rdens organisation �r utg�ngspunkten f�r denna bok.

Flyt! - F�rb�ttringar i Sverige sedan sjuttiotalet

Thu, 03 Sep 2009 23:00:00 GMT

Blir livet i Sverige b�ttre eller s�mre?

F�rfattarna Theodor Paues och Fabian Wallen svarar entydigt ja p� den fr�gan, och tar oss med tillbaka till 1974, �ret d� de f�ddes. Det var en tid d� rosa telefoner var f�rbjudna, d� havregrynsgr�t var en av de vanligaste matr�tterna, d� post till kvinnor adresserades till deras m�n och d� utlandsresor var lyx f�r ett f�tal. Det var ett gr�are, fattigare Sverige. Men ocks� ett Sverige d�r det moderna livet b�rjade sl� igenom. Flyt �r en personlig ber�ttelse om sjuttiotalet, och om de f�rb�ttringar som skett sedan dess. Det �r historien om hur film och musik har blivit tillg�ngligt f�r alla, hur vitl�k och thail�ndska kryddor b�rjat s�ljas p� Ica, hur slitjobben blivit f�rre och livet l�ngre och att man inte l�ngre tvingas ta ut en semesterdag f�r att ringa ett utlandssamtal. Och om lyckan av att f� vissla p� jobbet.

Flyt visar vilka framsteg som skett i Sverige p� bara en generation. Det �r en tankest�llare f�r pessimister och alla som tror att det var b�ttre f�rr. Livet �r b�ttre �n vi tror, framtiden �r ljusare. Med s� stora genombrott bara sedan sjuttiotalet – vad har vi d� inte att v�nta nu av de �r som kommer?

L�s f�rfattarnas blogg p� www.bokenflyt.se »

Fem svenska ekonomer - Knut Wicksell, Eli Heckscher, Bertil Ohlin, Torsten G�rdlund, Staffan Burenstam Linder

Thu, 27 Aug 2009 23:00:00 GMT

K�NDA EKONOMER, OK�NDA SKRIFTER

I �r �r det 100 �r sedan Knut Wicksell sattes i cell nummer 19 p� Ystads Kronoh�kte f�r h�delse, 130 �r sedan Eli Heckscher f�ddes, 110 �r sedan Bertil Ohlin f�ddes, 80 �r sedan han blev professor p� Handelsh�gskolan och 30 �r sedan han dog, 70 �r sedan Torsten G�rdlund avlade licentiatexamen och blev redakt�r f�r Tiden och 40 �r sedan Staffan Burenstam Linder publicerade sin bok om den stressade nutidsm�nniskan och kom in i riksdagen.

De fem ekonomer som behandlas var alla framst�ende akademiker, men hade ocks� det gemensamt att de var synnerligen aktiva �ven i den allm�nna samh�llsdebatten. Deras sentida kolleger k�nner till en del av deras teorier men alltf�r f� har l�st deras skrifter i original.

Om f�rfattaren:

Mats Lundahl �r professor i utvecklingsekonomi vid Handelsh�g skolan i Stockholm. Staffan Burenstam Linder tog honom dit. Lundahl har skrivit en bok om Knut Wicksells analys av befolkningsproblemet. Han har utgivit en bok med skrifter av Eli Heckscher och en internationell symposievolym i anledning av femtio�rsdagen av Heckschers d�d. Lundahl har arrangerat Handelsh�g skolans �rliga Ohlinf�rel�sningar sedan 1987 och redigerat en symposievolym i anledning av hundra�rsdagen av Bertil Ohlins f�delse. Han har studerat f�r Torsten G�rdlund och f�rfattat en biografi �ver honom.

Om ekonomerna:

Knut Wicksell
(1851-1926), professor i nationalekonomi och folkupplysare. Wicksell �r Sveriges fr�mste nationalekonom n�gonsin, v�r st�rste teoretiker, och v�r st�rste samh�llsvetare genom tiderna. Han var ocks� neomalthusian och f�respr�kare f�r barnbegr�nsning vid en tid d� detta �mne var fullst�ndigt tabu.

Eli Heckscher
(1879-1952), professor i national ekonomi och ekonomisk historia. Heckscher grundlade den moderna utrikeshandelsteorin och han etablerade egenh�ndigt ekonomisk historia som akademisk disciplin i Sverige. Heckscher arbetade under hela sitt akademiska liv p� att n�rma nationalekonomi och ekonomisk historia till varandra.

Bertil Ohlin
(1899-1979), professor i nationalekonomi och ledare f�r Folkpartiet. Ohlin vidareutvecklade Heckschers utrikeshandelsteori och han var en av grundarna av den s k Stockholmsskolan inom nationalekonomin. Han var den f�rste svensk som (1977) bel�nades med Nobelpriset i ekonomi.

Torsten G�rdlund
(1911-2003), professor i nationalekonomi och internationell ekonomi. G�rdlund gjorde sina fr�msta insatser som ekonomisk historiker, biograf och ess�ist. Han var redakt�r f�r och f�rnyare av id�tidskriften Tiden och skrev understreckare i Svenska Dagbladet under mer �n 40 �r.

Staffan Burenstam Linder
(1931-2000), professor i internationell ekonomi och moderat politiker. Burenstam Linder lanserade en ny teori f�r utrikeshandel och skrev om v�r vanvettiga disposition av tiden. Han var utrikeshandelsminister, ordf�rande i Riksbanksfullm�ktige, rektor f�r Handelsh�gskolan och ledamot av Europaparlamentet.

Svenskornas f�retagsamma historia -

Thu, 25 Jun 2009 23:00:00 GMT

Det finns en seglivad myt om att svenska kvinnor i princip inte arbetade innan v�lf�rdsstaten kom till deras unds�ttning. Men det �r fel.

Kvinnor har alltid arbetat, alltid velat och alltid kunnat. D�remot har de inte alltid f�tt arbeta i den form de har velat eftersom b�de stat och fack tidvis har st�llt upp hinder. Om detta har det varit m�rkligt tyst.

I ett av v�rldens mest j�mst�llda l�nder �r det fortfarande relativt ont om kvinnliga f�retagare, speciellt med tanke p� kvinnors h�ga deltagande p� arbetsmarknaden. P� varje kvinnlig f�retagare g�r det tre manliga.

Svenska kvinnor har alltid arbetat. Bondhustrur, pr�sthustrur, adelskvinnor och hustrur till st�dernas hantverkare och f�retagare har genom historien arbetat vid makarnas sida. Ibland i skuggan av m�nnen, ibland med helt eget ansvar, men alltid d�r. Deras hittills ober�ttade historia f�r liv n�r Anita Lignell Du Rietz granskar svenska kvinnors f�retagsamhet och synligg�r de strider dessa kvinnor tagit och de framsteg de gjort, trots starkt motst�nd fr�n m�ktiga institutioner.

Anita Lignell Du Rietz �r civilekonom och har arbetat p� bl a Konjunkturinstitutet, Industriens Utredningsinstitut och N�ringsdepartementet. Fram till 1991 var hon den f�rsta kvinnliga chefsekonomen i bankv�rlden, i F�reningsbanken. D�refter forskade hon vid Handelsh�gskolan och avlade licentiatexamen 1998 (Do female entrepreneurs differ from male?), undervisade och fick en doktorsexamen 2003 vid M�lardalens H�gskola med en analys av internetteknikens effekter p� f�retagandet. Hon arbetar vidare med att analysera vilket inflytande institutionella faktorer har p� f�retagandet och att beskriva kvinnors entrepren�rskap.

• L�s Anitas artikel i Expressen den 13 augusti 2009: "Vi kvinnor f�rlorar mest p� kvotering"

Se bokpresentationen den 12 augusti 2009:

Kampen om kapitalismen (DVD) -

Wed, 24 Jun 2009 23:00:00 GMT

"Rumble in the jungle", "Upplysning vs m�rker", f�rv�ntningarna var h�ga inf�r sammandrabbningen mellan liberalen Johan Norberg och den konservative Roland Poirier Martinsson. Tv� anh�ngare av kapitalism, men ocks� ideologiska motst�ndare. S� blev det ocks� en laddad debatt som vandrade fr�n familj till filosofi p� jakt efter frihetens grundvalar, och en minst lika laddad efterdebatt om vem som egentligen vann.

H�r kan du som missade debatten under Timbros Frihetsvecka 2009 se de b�sta bitarna i ett rej�lt sammandrag. H�r finns ocks� kompletterande intervjumaterial med Johan Norberg och Roland Poirier Martinsson. Som extra bonus har Timbros VD Maria Rankka intervjuat kapitalisten Christer Gardell, som fanns p� plats i publiken, om hans syn p� kapitalism och p� den ideologiska debatten mellan liberalism och konservatism.

Christer Gardell intervjuas av Maria Rankka: