Sherpa är ett folkslag i Nepal. Men kanske är ordet mest känt för att beteckna de som hjälpt bergsklättrare uppför Mount Everest och andra höga berg genom att bära klättrarnas packning. Inte bara packningen, förresten. Ibland lär sherporna ha fått släpa själva den utpumpade bergsklättraren också
Idésherpa är programmet som hjälper dig nå nya kunskapshöjder. Under Håkan Tribells vägledning reser vi genom idéhistorien. Vi har valt ut tänkare och idéer som många säkert har hört talas om, men samtidigt har lite dimmiga begrepp om. Efter en halvtimmes lyssnande har dimman lättat. Följ med på en vandring uppför kunskapens berg.
Detta är Idésherpas tredje säsong. Tidigare program hittar du om du klickar på "fler nyheter" i den grå rutan till höger.
Varför
Idésherpa?
De flesta gillar att
vara allmänbildade. Men ibland är det svårt att få tiden eller
lusten att räcka till att läsa de där klassikerna i bokhyllan. Idén
till Idesherpa kom till när Timbros dåvarande medarbetare Fredrik
Johansson funderade över det problemet. Han spelade in tio program
om klassiska tänkare som har med liberalismens idéhistoria att
göra.
Till
omgång två tog Håkan Tribell över rollen som Idésherpa.
 |
Klicka här för att prenumerera på idésherpa och Timbros andra poddradiosändningar i iTunes |
 |
Klicka här för att få hjälp med att prenumerera i iTunes |
Ohlsson om Gripenstedt
Johan August Gripenstedt (1813–1874) var finansministern som i mitten av 1800-talet inte bara rullade ut den svenska järnvägen. Han genomförde ett liberalt systemskifte och lade grunden för 100 år av tillväxt som förvandlade Sverige från ett fattigt bondesamhälle till en av världens rikaste industrinationer. Sydsvenskans senior columnist Per T Ohlsson har tidigare berättat om Gripenstedt i bokform (100 år av tillväxt) – här kommer poddradioversionen.
Hakelius om Hayek
Friedrich August von Hayek (1899–1992) var den österrikiske ekonomen som kom att bli brittisk medborgare. I London blev han god vän med John Maynard Keynes, och samtidigt dennes vassaste kritiker, senare belönad med Nobelpriset 1974. I likhet med Adam Smith var Hayek så mycket mer än ekonom, och han är en av vår tids största liberala tänkare. Att läsa Hayek är att delta i ett samtal, har författaren Johan Hakelius en gång skrivit i förordet till Frihetens grundvalar. Alltså kan man säga att detta samtal inte handlar om Hayek, utan förs med honom.
Linder om Bohman
Gösta Bohman (1911–1997) var den konservative politikern i Sverige som återuppväckte liberalismen. Som minister i två av de borgerliga Fälldinregeringarna 1976–82 var han med om att bryta Socialdemokraternas långa maktinnehav. Men framför allt utmanade han Socialdemokraternas makt över tanken. Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder berättar om Bohmans tal och tankar.
Norberg om Friedman
Milton Friedman (1912–2006) kunde inte haft ett mer passande efternamn. När han gick bort skrev tidskriften The Economist: Milton Freed Man (Milton befriade människan). Hans vetenskapliga insatser inom ekono min belönades med Nobelpriset 1976, och mer än någon annan ägnade han tid och kraft åt folkbildning till marknadsekonomins försvar, i böcker (Frihet att välja) och i tv-serier. Hans idé om skolcheckar ligger till grund för det svenska friskolesystemet. Författaren och filmaren Johan Norberg berättar om denne 1900-talsgigant.
Östbring om Hume
David Hume (1711–1776) var god vän med Adam Smith och tillhörde "den skotska upplysningen". Som filosof gjorde han sig känd som kunskapsteoretisk empirist och formulerade det som blivit känt som Hume’s lag. Med sin kritik av både kontraktsteorin och rättighetsfilosofin är han omistlig även i dagens politisk- filosofiska diskussion. Redaktören Björn Östbring tar oss med till Humes tankevärld, och förklarar samtidigt alla de begrepp som står i denna introduktionstext.
Bergh om Binmore
Kenneth Binmore (1940–) är matematikern som kommit att röra sig i såväl filosofiska som ekonomiska kretsar, och utmanat invanda föreställningar i alla dessa vetenskapliga fält. I boken Natural Justice har han presenterat en evolutionär syn på rättvisa som gör att man kan lämna striden mellan Rawls och Nozick bakom sig. I alla fall om man får tro välfärdsforskaren Andreas Bergh som i det här programmet presenterar britten Binmore.
Sundin om Chydenius
Anders Chydenius (1729–1803) kan med rätta kallas både ”den svenska liberalismens fader” och "Nordens Adam Smith". Trots att han bokstavligen verkade i ett av Jordens mest avlägsna hörn – Österbotten i norra Finland, som då tillhörde Sverige – var han en banbrytande ekonomisk tänkare, stridbar debattör och pragmatisk politiker. Det är bland annat tack vare honom Sverige kan skryta med att ha världens äldsta Tryckfrihetsförordning. Med hjälp av Norrköpingspolitikern Mathias Sundin vandrar vi i Chydenius fotspår.
Blomqvist om Karl Gerhard
Karl Emil Georg Johnson (1891–1964) blev under namnet Karl Gerhard känd svensk revyartist, motståndsman och satiriker. Trots att han häcklade allt och alla, och trots att han var underhållare i en annars ”seriös” bransch, lyckades han behålla sin position som nav i svenskt kulturliv, även om han ibland spelade rollen av katt bland hermeliner. Hans Tysklandskritik under Andra världskriget fick såväl statsministern som censuren att rycka ut. Egenföretagaren Sofia Blomqvist introducerar denne seriöse underhållare.
Westholm om Mill
John Stuart Mill (1806–1873) kallas ibland liberalismens fader. Det är visserligen felaktigt, men säger en hel del om vilken central person han är i liberalismens idéhistoria. Superkändis var han redan under sin livstid, då han både gjorde skandal med sin kärleksaffär med Harriet Taylor, skrev standardverket Om friheten och blev den förste parlamentsledamot i Storbritannien att yrka på kvinnlig rösträtt. Fil dr Carl-Johan Westholm förflyttar oss till Mills tid, och förflyttar Mill till vår.
