fyller 50
Den 10 oktober* är det 50 år sedan Ayn Rands klassiska idéroman Och världen skälvde (Atlas Shrugged) för första gången gavs ut i USA. Det är boken som ger ett filosofiskt försvar för oreglerad laissez faire-kapitalism, förespråkar egoism som god etik och förnuftet som människans enda säkra kunskapsmetod. En bok som tar isär vardagsföreställningar från "pengar är roten till allt ont" (tvärtom symboliserar pengar ömsesidigt utbyte och därmed medmänsklig respekt) till "kärleken är blind" (tvärtom är kärleken en människas gensvar på det själviska värde han eller hon finner i en annan person). Med porträttet av industrikvinnan Dagny Taggart gick Ayn Rand dessutom i bräschen för kvinnlig frigörelse, både sexuellt och karriärmässigt.
Ayn Rand var liksom sina karaktärer en oblyg och rättfram kvinna. Med Och världen skälvde och den filosofi hon där formulerar menade hon sig utmana en 2000-årig tanketradition. Reaktionerna blev därefter. Vänstern avskyr Rand för att hon förespråkar kapitalism. Högern avskyr henne för att hon inte bara är ateist, utan har fräckheten att formulera en hel etik och kunskapsteori stick i stäv med den religiösa traditionen. Socialliberaler kan inte tolerera att hon hävdar sig kunna härleda sanningar på etikens och politikens område, och inte heller hennes kritik av välfärdsstaten. Akademiker har svårt för hennes presentationsform (kanske mest romanernas dråpliga skildring av akademiker och intellektuella) och ämnesöverskridande. Även liberaler har haft svårt att uppskatta att hennes försvar för kapitalism och frihet bygger på filosofi och etik, snarare än på praktisk-ekonomisk grund, därtill baserat på en klassisk-aristotelisk tradition snarare än den empiriska upplysningstradition som ursprungligen födde liberalismen.
Bland affärsmän har Och världen skälvde blivit en "kultbok" på grund av sitt försvar för kapitalism och kapitalister. Samtidigt finns i boken många mindre smickrande porträtt av parasitära och inkompetenta affärsmän som lever av staten eller utnyttjar andras kompetens.
Intresset för Ayn Rand, hennes filosofi och romaner har om något tilltagit med åren. De populärkulturella referenserna är otaliga, Rand har hyllats i Gilmore Girls, häcklats i South Park och Simpsons, och hon förekommer i minst 17 fiktiva litterära verk. Och världen skälvde finns både parodierad och hyllad i serieversion. Även som filosof vinner Rand allt större erkännande. Ett tiotal böcker om Rand och hennes filosofi har givits ut sedan 1990, och sedan 1999 finns en Journal of Ayn Rand Studies som två gånger om året publicerar akademiska artiklar kring Ayn Rands verk.
Även i Sverige är Ayn Rand högaktuell. Den 2 februari 2005 släpptes Och världen skälvde för första gången i svensk pocketutgåva. Den har sedan dess tryckts i tre upplagor och sålts i över 10 000 exemplar. I våras ägnade kulturtidskriften Voltaire sitt mars/aprilnummer åt Ayn Rand som författare och filosof på temat "En Rand rör sig in mot centrum".
Aktualiteten kommer inte att minska framöver. Lagom till 50-årsjubiléet av Och världen skälvde släpper förlaget Ashgate en ambitiös "Philosophical and Literary companion" redigerad av Edward Younkins. Och från Hollywood kommer nyheten att boken nästa år kommer att filmatiseras med Angelina Jolie i huvdrollen och Vadim Perelman som regissör.
Ayn Rand (1905-1982) var författare och filosof. Hon föddes i St Petersburg i Ryssland, men flydde 1926 till USA. Debutromanen We the living, som utspelar sig i Sovjetunionen, utkom 1936.
Genombrottet kom 1943 med romanen The Fountainhead. Med Atlas Shrugged från 1957 etablerades Rand som en av nittonhundratalets populäraste författare och en av dess mest inflytelserika tänkare. Därefter kom hon i tal och artiklar att utveckla sin filosofi - objektivismen.
* Uppdatering 9/10: Vi tog ut firandet i förskott. Korrekt releasedatum är den 10 oktober.
Länkar:
- Utdrag och info om Ayn Rands Och världen skälvde »
- Om filmatiseringen i Variety »
- Ashgates literary and philosophical companion »
- New York Times om Atlas Shrugged inför 50-årsjubileet »
- Ayn Rand om etik i kulturtidskriften Voltaire »
