Majoritet och mångkultur

Världen är på väg in i en ny folkvandringstid. För de europeiska välfärdsstaterna innebär det att målkonflikter som tidigare gömts undan nu blivit fullt exponerade. Fri rörlighet eller minskad välfärdsstat? Religionsfrihet eller sekularism? Jämställdhetsnormer eller minoritetsrättigheter?

Vi vet hur de dåliga alternativen ser ut: enklavisering och parallellsamhällen där majoritetssamhället abdikerat. Eller diskriminering och urholkad respekt för minoriteters rättigheter. En fungerande integrationsprocess på liberal grund förutsätter ett avståndstagande från såväl identitetspolitikens fokus på det särskiljande som en assimilationspolitik som slår över i majoritetsförtryck.

Men hur ser det goda alternativet ut? Hur värnar vi både sammanhållning och kulturell pluralism?

Det finns ingen nödvändig konflikt mellan svenskhet och invandring. Sverige är både en gammal nationalstat och ett ungt invandrarland. Både ett mångkulturellt samhälle och ett land med en stark majoritetskultur. Timbros utgångspunkt är att ett medborgarskap som bygger på – och erkänner förekomsten av – en svensk kultur är nyckeln till integrationsprocessen. Samtidigt behöver medborgarskapet uppvärderas med ett nytt socialt kontrakt som tydliggör villkoren för våra gemensamma rättigheter och skyldigheter.

Med dessa utgångspunkter omstartar vi nu vårt integrationsprogram. Vi gör det under rubriken ”Majoritet och mångkultur”. Detta program ska ur ett frihetligt perspektiv bland annat belysa följande frågor:

  • Vilket utrymme bör religionen tillåtas få i ett av världens mest sekulära länder, och vilka lojaliteter och grad av anpassning har ett pluralistiskt samhälle rätt att kräva av de som kommer hit?
  • Hur ska borgerligheten förhålla sig till statlig tvångsmakt och offentliga subventioner som verktyg för att tvinga fram sammanhållning?
  • Hur ska socialförsäkringssystem och arbetsmarknadsregleringar anpassas i en global tid när många människors relation med staten och enskilda arbetsgivare blir allt mer tillfällig?
ISBN:  978-91-7703-038-6
Sidor:  29

Människorna mellan stolarna

Författare:  Fredrik Hultman

Människor utvisas från Sverige för att de tjänar några kronor för lite eller har fått jobb genom fel kanaler. I rapporten ”Människorna mellan stolarna” visar Fredrik Hultman att det inte är enskilda olycksfall utan beror på att reglerna kring arbetskraftsinvandring är felskrivna. Fredrik Hultman, som läser juridik vid Uppsala universitet, har gått igenom 300 fall i migrationsdomstolarna och identifierat de bestämmelser som gör att människor utvisas på tvivelaktiga grunder.

Författaren föreslår fyra reformer:

1. Ta bort kravet på kollektivavtalsenlig lön, och ersätt det med ett rättssäkert lönekrav.

2. Gör om försörjningskravet till ett icke-bidragskrav.

3. Modernisera utannonseringskravet, det krav som säger att en tjänst måste ha annonserats via Platsbanken eller liknande sätt i minst tio dagar.

4. Medge undantag från regeln att asylsökande som vill byta spår till arbetskraftsinvandrare måste ha arbetat i fyra månader. I dag utvisas asylsökande som har arbetat någon månad för lite, även om de kan försörja sig.

Mer rapporter